”För att bli mindre stressad behöver man göra förändringar, både på kort och lång sikt. Om man fortsätter leva på samma sätt kommer man fortsätta att vara stressad, så enkelt och svårt är det.”

Älskar att läsa om hur andra saktar ner!

Så idag blir det intervju med kloka och väldigt trevliga Rebecca Bergsland, som jag verkligen rekommenderar att ni följer på Instagram: healthoutsidethebox

15874696_10211025385088107_3355683624275948963_o

I din strävan efter att dra ner på takten, vad har varit svårt att få till? 

Att leva långsamt kommer inte naturligt för särskilt många idag. Samhället vi lever i är fokuserat på att man hela tiden ska göra saker, att man ska vara effektiv och producera så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Även när vi står i kö eller väntar på bussen gör vi ofta något för att ”döda tiden”. Dessutom är vi uppkopplade och tillgängliga en allt större del av vår tid. Allt det här skapar stress och vi får det svårare att återhämta oss, varva ner och ta det lugnt. Paradoxalt nog är det ju det som behövs mest när livet är stressigt!

När/hur insåg du att slow living/att sakta ner är en av de viktigaste sakerna för god hälsa i dag?

Jag är sociolog och socionom och har både studerat om, och arbetat med människor i flera år. De allra flesta jag möter har mer eller mindre problem med stress. Insikten om att slow living är essentiellt för god hälsa har växt fram i takt med att samhället blivit allt stressigare och tekniken fortsätter att utvecklas till att göra oss mer och mer uppkopplade. Jag märker även på den responsen jag får på instagram (se nedan) att intresset om hur man hanterar stress är mycket stort.

Hur har din egen resa mot slow living sett ut hittills? Eller kanske mer konkret, inom vilka områden har du saktat ner? Och vad har det betytt för hälsa, välmående?

Jag försöker hela tiden leva mer långsamt. Jag började aktivt med det när kroppen för ett antal år sen kraschade på grund av stress. Personligen försöker jag, så långt det är möjligt, själv ta hand om min mentala och fysiska hälsa istället för att i första hand gå till vårdcentralen. Det betyder att, när jag har ett problem läser jag på om det (forskningsartiklar, forum, pratar med kunniga inom området) tills jag har identifierat möjliga alternativ till lösningar, och sen provar jag mig fram vad som fungerar på mig. Jag använder min subjektiva upplevelse och mätning med olika verktyg som t ex blodprover, salivtest eller termometer, för att avgöra om en metod fungerat eller inte (vanligtvis idag kallat ”biohacking”).

För att bli mindre stressad behöver man göra förändringar, både på kort och lång sikt. Om man fortsätter leva på samma sätt kommer man fortsätta att vara stressad, så enkelt och svårt är det. Jag brukar säga att ett ”o-stressigt” liv till störst del handlar om två saker (utöver motion, sömn och en bra, individanpassad kost): 1) Att ha en livsstil där man regelbundet tar korta och långa pauser från vardagen, samt, 2) att leva det liv man faktiskt vill leva.

Och detta försöker jag också leva efter själv. Ett konkret exempel är att jag förra året bestämde mig för att åka till Spanien på obestämd tid. Under en period med oväntat mycket stress som jag inte var beredd på insåg jag att jag hade tappat bort mig själv och att jag var i behov av en längre paus från min vardag. Jag kom också fram till att jag inte riktigt levde det liv jag vill leva, utan att jag behövde mer värme, avslappning och dans.

Efter en tids planerande åkte jag därför till Barcelona där jag befinner mig nu. Jag läser spanska, dansar och lägger vikt vid att ta det så lugnt som möjligt och lyssna på kroppen. Några mindre vardagsförändringar jag gjort är att jag mer strukturerat har infört korta pauser i mina rutiner. Till exempel att ta pauser där jag inte gör någonting och inte använder mobilen (dagligen), träning (några gånger i veckan) och tid i naturen (helger).

Ok, låt oss prata lite om digitala pauser. Kan du berätta lite om det? Vad har pauserna betytt? Vad ”gör” du under pauserna? För någon som aldrig testat, har du några råd/tips? 

Jag försöker alltid ta ”digitala pauser” i samband med resor jag gör. Resor ser jag nämligen som ett ypperligt tillfälle att ta en paus och återhämta mig från stress och press. Då väljer jag medvetet att inte använda datorer, smart phones och annan uppkopplad teknik. Ibland har jag rest i flera månader och ibland bara någon vecka eller en helg. Det går utmärkt. Skillnaderna är att man får planera lite mer innan och att det under resans gång ofta blir mer interaktion med andra människor, exempelvis om man behöver fråga efter vägen.

Att veta att man inte är – eller kommer vara – uppkopplad och tillgänglig är otroligt befriande. Egentligen gör jag inget speciellt under en digital paus. Slow living handlar mer om att vara än att göra. Plötsligt får man möjligheten att vara helt närvarande i nuet. På det sättet kan man upptäcka och verkligen uppleva vad som händer runtomkring en och även inuti. Därför får man en djupare kontakt både med sig själv och sin omvärld. Det gör att man kan vara med om fantastiska upplevelser, utmaningar och utvecklande händelser på en helt annan nivå. Det är lite som att leva mer – samtidigt som man stressar mindre.

Många människor idag har växt upp med den digitala utvecklingen och andra har kanske glömt bort hur det var innan. Då kan steget till att ta en digital paus kännas stort. Men mitt förslag är inte att nödvändigtvis börja litet. Mitt råd är istället att kvitta storleken på pausen mot behovet; att låta sitt behov av att varva ner styra storleken på pausen. Om man inte vet vad man behöver kan man med fördel prova sig fram. Man kan också ta hjälp av familjemedlemmar, vänner eller kanske en coach. Jag har själv hjälpt många, både privat och professionellt med att hantera stress.

Stort tack Rebecca!

Om det finns någon därute som vill berätta om hur du saktat ner…bara att höra av sig!

Responses

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

+